Hoppa till innehållet

Svenska systemet

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Den svenska modellen.
Denna artikel är en del av Wikipedias serie om
Frimureri
Frimureri
Huvudartiklar

Frimureri · Storloge · Frimurarloge · Frimureriska ämbetsmän · Stormästare · Erkännande · Reguljär · Liberalt frimureri· Svenska Frimurare Orden

Historia

Frimureriets historia · Liberté chérie · Frimureriska handlingar · Storlogen i London och Westminster

Det röda Georgskorset ovan är en symbol som används av de frimurarordnar som arbetar enligt det svenska systemet. Korset är ett registrerat varumärke i Norge[1] och Sverige[2][3].

Svenska systemet, internationellt Swedish Rite, är den vedertagna beteckningen på den ordning varefter flertalet frimurarordnar arbetar. Systemet tillämpas i nuläget av ordnar i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island[4][5] samt med en viss variation i Tyskland inom landslogen Große Landesloge der Freimaurer von Deutschland.

Utmärkande drag

[redigera | redigera wikitext]

Det svenska systemet skiljer sig från många andra internationella och svenska frimurarorganisationer:

  • det vilar uteslutande på kristen grund.
  • det är ett integrerat höggradssystem, det vill säga att de högre graderna ligger i samma organisation som de tre första graderna
  • man måste ha uppnått den högsta graden i varje skede innan man får gå vidare.

Internationellt finns många olika versioner av frimureri där man inte ställer krav på just kristen tro utan kräver tro på ett Högsta Väsen, vilket alltså även stämmer in på exempelvis judendom och islam. Det finns även helt oreligiösa frimurarsammanslutningar, men med de sistnämnda vill övriga frimurarorganisationer ej ha något samröre.

Det svenska systemet bygger på ett 10-gradigt system där de tre första graderna, precis som i allt frimureri, är lärling, medbroder och mästare. En person som vill nå de högre graderna måste ha nått upp till den tredje graden, mästargraden, innan han får gå vidare. Detta är gemensamt för alla höggradsystem i världen. De tre första graderna är återkommande i alla frimuraresystem runt om i världen. I de ordnar som arbetar efter det svenska systemet hanteras dessa grader av Johanneslogen (Johannesskedet), medan graderna fyra till sex arrangeras i Andreaslogen (det andra skedet, även kallat Andreasskedet) och graderna sju till och med tio av kapitellogerna (även kallat kapitelskedet).[6] Vissa ämbetsmän som tillhör Stora Landslogen benämns Riddare och Kommendörer med Röda Korset, men detta är ingen egen grad, utan en ämbetstitel.

Från och med åttonde graden får en frimurare i det svenska systemet bära en speciell guldring på höger långfinger. Den är indelad i tre runda och tre ovala sektorer, där ordens symbol, det röda frimurarkorset i emalj sitter på de runda och bokstäverna C D S på de ovala.

De olika graderna inom frimurarna markeras med regalier som bärs vid de slutna sammankomsterna. Viktiga symboler hämtas förutom från byggnadskonsten även från kristendomen.

Ordens grader

[redigera | redigera wikitext]

Det svenska systemet är indelat i tio grader. Dessa grader innebär för bröderna en stegvis ökad insikt i hur de ska öka sin självkännedom för att kunna utveckla sig själva till bättre medmänniskor. Varje reception innehåller en egen ritual, som är dold för bröder av lägre grader och för utomstående.

Gradernas namn

[redigera | redigera wikitext]
Grad Loge
Lärling (I) Johannesloge
Medbroder (II) Johannesloge
Mästare (III) Johannesloge
Lärlinge-Medbroder (IV-V) Andreasloge
Mästare (VI) Andreasloge
Riddare av Öster (VII) Kapitelloge
Riddare av Väster (VIII) Kapitelloge
Förtrogen Broder av Johanneslogen (IX) Kapitelloge
Förtrogen Broder av Andreaslogen (X) Kapitelloge
Riddare och kommendör med Röda korset (R&K) Stora Landslogen

Ämbetsmän per logetyp

[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas de olika ämbetsmannabefattningarna i en frimurarloge inom det svenska systemet. Det kan förekomma att det inte är en person som har ett visst ämbete, utan flera som delar på ansvaret. Dessa särskiljs genom förleden Förste/Andre/Tredje/Extra, till exempel Tredje Förste Bevakande Broder.[7] Det finns även en så kallad Stewardsloge, en loge som arbetar i en nivå mellan Johannes-/Andreaslogen och provinsiallogen. Stewardslogens ämbeten följer i allt väsentligt Johannes-/Andreaslogens ämbetsmannakedja, men med vissa tillägg och delvis andra benämningar.

Johannesloge/Andreasloge Provinsialloge Stora landslogen Forskningsloge
Ordförande Mästare Provinsialmästare Ordförande Mästare Ordförande Mästare
Deputerade Mästare Deputerad provinsialmästare Deputerad Mästare Deputerade Mästare
Förste Bevakande Broder Kansler* Stortalman* Förste Bevakande Broder
Andre Bevakande Broder Talman* Storinkvisitor* Andre Bevakande Broder
Talman Stewardsmästare* Storhospitalier* Talman
Ceremonimästare Förste Överbevakande Broder* Storstewardsmästare* Ceremonimästare
Sekreterare Andre Överbevakande Broder* Förste Storbevakande Broder* Sekreterare
Skattmästare Marskalk* Andre Storbevakande Broder* Skattmästare
Introduktionsbroder Överceremonimästare* Storprovisor* Arkivarie
Arkivarie Översekreterare* Storintendent* Musikanförare
Musikföreståndare Överskattmästare* Storväktare* -
- Förste Arkivarie* Storceremonimästare* -
- Förste Ceremonimästare** Storsekreterare* -
- Kastellan** Storhistoriograf -
- Förste Broder Understeward*** Ceremonimästare -
- Andre Broder Understeward*** Musikanförare** -
- Räntmästare*** - -
- Historiograf - -
- Förste Musikanförare (Andre) - -
- Museiföreståndare - -
- Heraldiker - -
- Amanuens - -
- *Innehar rang som överofficiant - -
- **Innehar rang som officiant *Innehar rang som storofficiant -
- ***Innehar rang som underofficiant **Innehar rang som överofficiant -